29 juli 2020

Vilket hål försöker du fylla?

Det var en lång dag på jobbet idag, men trevlig. Eftermiddagen spenderades med rumskompis-kollegan och vi pratade massor om psykodynamisk teori, våra erfarenheter av att använda oss av det i barnterapi och hur båda önskade att det fanns mer intresse för att arbeta så nuförtiden. Till exempel hur en patient till mig ritade ett ihåligt träd där det växte lika många äpplen som den varit gammal när traumat (symboliserat av hålet) skedde. Vi pratade också om symboliken i att försöka göra sig av med skam genom tvångshandlingar (att kontrollera sin aggression och försöka rena sig själv), samt hur skammen är som ett slukhål som slutar förtära först när det blir belyst och medvetandegjort. Sjuk intressant! Efter ett par timmar var min hjärna dock så stimulerad att det kändes som om den skulle krevera.

Apropå något helt annat blev jag faster idag för andra gången. Nu kanske min kära mor kan sluta tjata på mig om att skaffa barn? Jag menar, konstigare saker har ju skett. Jag hade en kollega en gång som var djupt troende, som berättade att en kristen missionär i nutid lyckats få ett öra att mirakulöst växa ut genom att be Jesus om ett sådant mirakel…

Nu är jag hemma och funderar på vad jag ska ta mig för. Varje eftermiddag och kväll tänker jag att IDAG är dagen då jag sätter min kvällsrutin och lägger mig i tid. Jag var ganska nära på att lyckas igår faktiskt… Vaknade ganska seg så tiden sprang iväg litet, men tog med mig och åt frukost på jobbet, det var riktigt gott! Jag gör nog detsamma i morgon. För den som vill maximera chansen för att vakna med en utvilad känsla (dvs. undvika att vakna i en fas av djupsömn) kan jag tipsa om sidan sleepyti.me. Den använde jag mig av när jag pendlade och var tvungen att stiga upp fem. Nu stiger jag upp sju, men hade egentligen velat få in en rutin där jag vaknar 5:55. Har ni hört den låten med Charlotte Gainsbourg? (https://www.youtube.com/watch?v=r9gYK6-j5eE). 

28 juli 2020

Back in business

Semestern har lidit mot sitt slut. Igår var första dagen på jobbet igen. Det är lugnt på kontoret, bara jag och två kollegor till. Skolorna har ju inte öppnat än. Känns skönt att få en vecka på sig att förhoppningsvis hitta tillbaka till en dygnsrytm anpassad efter arbetstiderna.

De sista två semesterveckornas vila överskuggades av att kaninen blev sjuk. Jag orkar inte gå in på allt som hände, men i stora drag fick vi träffa en veterinär som först föreslog avlivning och sedan vägrade skriva ut smärtstillande om vi inte gjorde en röntgen som vi fick bekosta själva då den inte täcktes av försäkringen och som inte visade någonting annat än det vi redan visste. Hursomhelst, kaninen lever och mår mycket bättre nu! Han bor hos mamma tillsvidare eftersom hon har semester ett par veckor till och han fortsatt behöver tillsyn under dagarna.

Jaha, ja. Det var det. Kanske får räcka så för den här gången?

5 juli 2020

Första semesterveckan

Semestern rivstartade redan på lördagen förra veckan, genom en tur till mormors kolonistuga. Där badade vi i älven (två gånger!), åt tacos och kokosbollar till efterrätt, klippte gräset, gömde oss i skuggan när solen blev för stekande – underbart! På vägen stod dock regnet i backen och vi fick köra i femtio på motorvägen. Himlen var en mörkgrå närapå svart nyans, som förde tankarna till apokalyps. Jag tyckte att det kändes magiskt på nåt vis. Söndagen tillbringades hos bror, som dagen därpå skulle försätta sig i karantän till deras tillökning kommer om fyra veckor. Fick testa att sitta på hans nya motorcykel och kände mig supercool.

På måndagen bar det av till ett möbelvaruhus. Där hittade vi superfint porslin men bestämde oss för att vänta med att köpa, ville tänka över det litet först. Köpte istället ett soffbord och två nattduksbord. Kom hem och skruvade ihop soffbordet, märkte att det inte passade alls, fick ångest. Försökte trösta mig genom att bädda sängen med ett nyinköpt överkast – som visade sig vara i fel storlek. Grät och misströstade. Diskuterade vilken stil vi egentligen vill ha i vårt hem. Kom fram till att en minimalistisk boho-stil skulle passa båda våra smaker och själva lägenheten i sig. På onsdagen åkte vi således och lämnade tillbaka soffbordet, ville byta till ett annat i rotting, men det fanns inte i lager och var en utgående produkt i sortimentet. Typiskt. Hittade bordet i en två dagar gammal annons på blocket, men det visade sig vara sålt. Typiskt. Bestämde oss för att i alla fall köpa porslinet vi tittat på, men tallrikarna var slutsålda. Typiskt. 

På fredagen åkte vi för att köpa en bänkdiskmaskin. Vi var i tre affärer och alla modeller vi tittat på var slut. Typiskt. Det fick bli en maskin av ett budgetmärke som vi dock blev nöjda med. På lördagen kom pappa och mamma och hälsade på. Inför besöket passade vi på att städa – skönt att bli av med sopsortering, tvätt, disk, kompost, dammråttor etc. Pappa hjälpte oss att installera diskmaskinen och mamma gav oss en monstruös krukväxt som skrek: “boho!”

I dag tar vi det lugnt.