Har fått för mig att jag vill köpa lägenhet, närmare bestämt den jag bor i. Det är sambon och hans syskon som äger den. Har bott här i fem år och har under den tiden hunnit fundera både en och två gånger på att köpa ut syskonet. Problemet är att lyan kanske är värd 3 mille och hälften av det är ju ingenting man hostar upp bara sådär. Dessutom har vi tänkt att det är en bra lösning till dess att sambon pluggat klart. Jag har därför väntat tålmodigt. (Ett tag ville jag inte ens bo kvar i stan, utan drömde om ett hus på landet.) Och gjort det bästa jag kunnat i inredningsväg, utifrån förutsättningarna; ett rätt bra jobb ändå, om jag får säga det själv. Men mitt kreativa öga kan inte undgå att se hur FINT det skulle kunna bli…
Kanske var det därför jag häromdagen jag blev fixerad vid idén att köpa loss och renovera skiten ur lägenheten! Den har bl.a. ett originalkök från byggnadsåret 1966, vilket i och för sig kan låta charmigt, men vars funktionalitet sett bättre dagar; låga bänkar, fasta hyllplan, lådor som skaver så att det bildas sågspån i lådan under… Och så alla skamfilade golvlister, där det dessutom löper en förbannat ful telefonsladd från rum till rum. Addera på det tapetserade garderobsdörrar och taklister som löper halvvägs runt sovrummet (vad hände där liksom?). Och på väggarna i sovrum, kontor och hall sitter en puderrosa strukturtapet som får märken om man råkar komma åt med nageln eller annat.
Nu känner jag mig bortskämd. Jag är verkligen tacksam över att få bo så här! Det är rymligt och billigt. Men ändå… ni fattar?
Den här fixa idén fick mig att börja fundera över hur jag skulle inreda om jag fick härja fritt. Tankarna blev dessvärre överväldigande – möjligheterna är ju oändliga! Jag vände mig till apartment tours på tuben, vilket dessvärre slutade med att jag istället för att finna inspiration, blev avundsjuk på vilka liv en del verkar ha. Och vad vad snygga folk är. Påminde mig själv om att det inte är “på riktigt”. Kände hur suget efter konsumtion och förnyelse rimmade dåligt med mina värderingar kring miljö osv. Blev ambivalent. Kapitulerade.
Det var allt för den här gången.
Inga kommentarer
Skicka en kommentar