Ordflöde

I går kväll virkade jag en sele till kaninen. Jag hittade ett mönster här: länk. Han tyckte dock inte om när jag försökte ta på honom den. Mamma tyckte att jag skulle låta honom vara, om han inte velat ha sele hittills under sina 9,5 år i livet så varför ska man bråka med honom nu? Men så i förmiddags lyckades jag trä på den utan att han märkte det, medan jag klappade honom. Passformen var bra runt magen men lite stor vid framtassarna. Han skuttade runt lite fundersamt och slickade sig om kroppen eftersom han kände att något inte var som det brukade. Jag lyfte upp honom i knät medan jag virkade en lång lina till koppel. Sedan gick vi ut; kaninen, jag och H; ifall han skulle smita ville jag inte vara ensam människa. Väl på gräsmattan verkade han trivas ganska snart. Han skuttade omkring och selen fyllde sin funktion. Vi stannade kvar en liten stund, tills mamma ringde; hon, pappa och mormor skulle komma förbi en sväng. Således fick kaninen vila under soffan medan jag packade ner en filt, koppar och en termos med kaffe. Därpå rond två utomhus. Han verkade lite förvirrad över att vi skulle vara ute en gång till, kaninen alltså. Mamma tog honom i famnen så att han skulle känna sig trygg. Mormor ville sitta i solen så jag hämtade en brasse-stol från källaren. Kaninen ville gärna sitta under den. Han blev modig efter ett tag och skuttade omkring. Ett perfekt avslut på denna soliga och varma sommardag, i mitt favoritsällskap. Tack för det!